Hur får växterna de
•
Vattnets kretslopp och fotosyntesen
Faktablad
Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.
Publicerad 25 mar, 2021 • 3 min att läsa
Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp och som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven.
Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas.
Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga som s
•
Kolets kretslopp och människans påverkan
Faktablad
Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.
Publicerad 20 sep, 2023 • Uppdaterad 19 jan, 2024 • 6 min att läsa
Click here for English version
För att få energi bryter vi ner kolbaserade ämnen och andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle vi människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.
Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De två centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in som kolatomer i växterna. Det kallas kolinlagring.
Fotosyntesen går till så här: I luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och vatten (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. Det bildas också syre som växten släpper ut.
•
Fotosyntesen och djuren
Växten, gräset, blomman eller trädet fångar upp solljuset tillsammans med vatten i marken och koldioxid i luften. Växten vill åt väte, syre och kol för att bilda glukos för att själv kunna växa – och kvar till oss människor blir ett överskott av den livsnödvändiga gasen syre!
Energin som skapas i växterna flödar i den cirkulära matproduktionen och lämnar aldrig kretsloppet. Den kommer till nytta på olika sätt, exempelvis som:
- Näring till människor och djur
- Näring till växter i form av stallgödsel, biogödsel och gröngödsel
- Fossilfritt bränsle i form av biogas
- Andra produkter såsom skinnklädsel, djurfoder och kosmetika
I människans tidiga historia var vi inte bofasta, utan vandrade för att följa årstider eller växtlighet och jaktbyten. Eftersom både djur och människor vandrade var utarmning av jorden inte ett problem. Marken och växtligheten återhämtade sig när betande hjordar och människor drog vidare.
När vi sedan började bo allt längre tid på s