Hur börjar det regna
•
Vattnets kretslopp
Passar till mellan- och högstadiet.
Vattnet går runt i naturen, det försvinner inte. Det finns de som påstår att det är samma vatten som rinner i bäckarna nu som när dinosaurierna levde, men det är en lögn eftersom växternas fotosyntes slagit sönder vattenmolekylerna många gånger om. Däremot delar alla människor på jorden på vattnet i alla haven. Om en kines pissar i havet utanför Hongkong finns en liten chans att du någon gång under ditt liv kommer att få i dig molekyler från den kinesens piss.
Vattnets kretslopp
Solen skiner och får vatten att dunsta ur hav och andra större vattensamlingar. Det dunstar också från alla gröna växter. Vindar driver den fuktiga luften över land och mer moln bildas. När molnen kyls ner börjar det regna. Regnvattnet hamnar i vattendrag och sjöar och rinner tillbaka ut i haven, eller dunstar upp i luften igen på vägen mot havet. Eller så sjunker vattnet ner i marken och blir grundvatten. Grundvatten är det vatten vi hittar om
•
Vattnets kretslopp
Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken.
När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till hav, sjöar och vattendrag eller tas tillvara av växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens olika lager och bildar grundvatten.
Så småningom, ibland omedelbart, ibland efter flera tusen år, kommer vattnet åter att med solens hjälp avdunsta till atmosfären och hela processen börjar om igen – kretsloppet är slutet. Jordens vatten förbrukas inte, det lånas, används och återförs. Vi dricker alltså “samma vatten” som dinosaurierna drack och det vatten som vi använder i dag är ett lån från kommande generationer.
Vi människor är helt beroende av sötvatten för vår överlevnad. Men av al
•
Regn
Regn är nederbörd som endast består av flytande vatten. Regndropparnas diameter varierar normalt mellan 0,5 och 5,0 mm[1], men kan i ovanliga fall bli ända upp till 10 mm innan de sönderfaller i mindre droppar.[2] Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden och som sådan en förutsättning för olika typer av ekosystem. Regn är globalt sett den viktigaste källan för vattenkraft och konstbevattning.
Regnets uppkomst
[redigera | redigera wikitext]I moln finns små droppar av vatten med en diameter på cirka 10 µm. Dessa håller sig svävande med hjälp av svaga uppvindar som blåser inne i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer till i storlek och blir så tunga så att uppvindarna i molnet inte längre orkar hålla dem svävande. En molndroppe måste öka i storlek nästan en miljon gånger för att bilda en regndroppe.[3] Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt: ko