Hur arvsanlag ärvs
•
Ärftlighetsmönster, en översikt
Ärftlighet
Människokroppen är uppbyggd av flera miljarder celler. Inuti alla celler förutom de röda blodkropparna finns en cellkärna där arvsmassan (genomet) är lagrad i 46 kromosomer. De 46 kromosomerna indelas i 23 par. Kromosomerna i de 22 första paren kallas för autosomer eller autosomala kromosomer. De autosomala kromosomerna är identiska hos män och kvinnor. Det sista paret, könskromosomerna X och Y, bestämmer individens kön. Personer med kvinnlig kromosomuppsättning har två X-kromosomer, medan personer med manlig kromosomuppsättning har en X-kromosom och en Y-kromosom.
Varje individ har fått hälften av sina arvsanlag från mamman och hälften från pappan. Det innebär att en kromosom i varje kromosompar är nedärvd från mamman och en från pappan. Könscellern
•
Långt innan vi människor hade kunskap om DNA och gener så lade våra förfäder förmodligen märke till att barn ofta liknar sina föräldrar. Hur ärftlighet faktiskt fungerar på molekylär nivå fann forskare svaret på i mitten på förra seklet.
En förutsättning för ärftlighet är att DNA kan kopieras. Det sker kontinuerligt i kroppen – varje gång en cell delar sig. Alla celler oavsett funktion har därmed samma genetiska information. När könsceller sammansmälter blandas DNA från två individer och ger upphov till en helt ny individ.
Mendels ärftlighetslagar
På 1800-talet undersökte den österrikiska munken George Mendel hur egenskaper ärvs hos ärtor som han odlade i klosterträdgården. Mendel fastslog genetiska principer och myntade begrepp som vi använder än idag – till exempel att
•
Frågor om hur vi beter oss
Hänger utseende och personlighet ihop?
Om ett barn är mer lik sin pappa än sin mamma till utseendet, är chansen då större att barnet också har ärvt mer av personligheten från pappan? / Mirjam
Svar: Det är en intressant fråga som är långt ifrån klarlagd. Man ärver alltid lika mycket DNA från båda föräldrarna, men vilken kopia av respektive förälders dubbla anlag det blir som väljs är slumpmässigt. Därför kan det bli så att den ena föräldern råkar bidra med fler dominanta kopior som påverkar just utseendet och därför blir barnet mer likt (utseendemässigt) den föräldern. På samma sätt kan det vara med platser i arvsmassan som påverkar personlighet. Men om gener ligger nära varandra på kromosomerna så ärvs de oftast tillsammans. Detta skulle kunna leda till att barn som är mer lika ena föräldern till utseendet också har liknande personlighet. En annan möjlighet är att generna för utseende påverkar hur omvärlden bemöter oss, vilket i sin tur på