Hur dricker man björksav

Sav har många olika dialektala benämningar: björklaka, björksaft, björklake, björklag, björkdricka, bärkiskvalla, skvalla, björksöta dricka, björkä, björklaug, björkvaldå. Det svenska ordet björklag, användes bland annat av Bellman och är känt sedan 1578. Ordet sav kommer av fornsvenska sava som är besläktat med latinets sapa ’must’.

Björksav har druckits i alla länder där björken är vanlig, inte bara i Skandinavien, Ryssland och Baltikum. Björksaven har druckits direkt eller i jäst form, ibland blandad med malt, humle, pors, citron, berberis, vad man haft tillgång till.

Det finns många beskrivningar på hur björklake kunde kokas ihop, tillsättas med humle och jäst och ibland också malt. Nils Keyland beskriver i Svensk allmogekost hur man i Leksand kunde koka björklaken med kornmjöl till ”birkvälling” och i Dala Floda baka in saven i degen för att ge brödet en sötaktig smak.

Förr sa man att man skulle ut i skogen och "dricka märg i benen" på våren och det var i princip det man gjorde. Björksav är rik på C-vitamin och kalium och många brukar känna sig uppiggade av att dricka björksav efter en lång och mörk vinter.

Savtappningen sker mellan tjällossning och lövsprickning, sedan behöver trädet saven själv. Så länge man inte tar för mycket från varje träd och inte håller på för länge skadas inte björken av savtappningen.

Björksaven är mångsidig

En björk kan ge mellan en halvliter och flera liter sav per dygn. Saven smakar sött och lite björkved, vilket är godare än det låter. En lagom dos är ett dricksglas om dagen och den sav som blir över kan frysas in eller användas som degvätska vid brödbak. En del jäser saven till mousserande vin. Den håller sig några dagar i kylskåpet, sedan börjar den jäsa.

Täpp igen såret

Tänk på att alltid lägga ett förband på björken när du är klar

•