Hur många ätstörningar
•
Insatsområde ätstörning
Arbetet påbörjades våren 2024 och beräknas pågå till februari 2026.
Ledamöter och kontakt
Kontaktperson och processledare
Åsa Matero, specialistsjuksköterska psykiatri, Norra sjukvårdsregionförbundet, Norra sjukvårdsregionen
asa.matero@norrarf.se
Ordförande
Martina Wolf-Arehult, psykolog, psykoterapeut, Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ), Stockholms läns sjukvårdsområde, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
Ledamöter
Region
- Anna Eldebo, specialistpsykolog, Ätstörningscentrum barn och unga vuxna, Drottning Silvias Barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
- Maria Dahlqvist, fysioterapeut och socionom, Ätstörningsverksamheten Psykiatriska kliniken Skellefteå, Norra sjukvårdsregionen
- Hedvig Engberg, specialistläkare gynekologi och endokrinologi, Mottagningen för gynendokrinologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm–Gotland
- Cecelia Eriksson, dietist, Ätstörningsenheten Länsteam Linköping, Syd
•
Alltför många med ätstörningar får inte vård – nu kommer för första gången nationella riktlinjer
Drygt 200 000 personer i Sverige uppskattas ha någon form av ätstörning, men symtomen och sjukdomsförloppet varierar. Mörkertalet tros vara stort, och ett av problemen är att många med en ätstörning inte upptäcks i vården. De regionala skillnaderna i vilken vård som erbjuds är också stora.
I dag presenterar Socialstyrelsen för första gången nationella riktlinjer för vård vid ätstörningar, med sammanlagt 38 rekommendationer.
– Ätstörningar är ett stort folkhälsoproblem, men samtidigt får alltför många inte den vård de behöver. Vi ser att det saknas kunskap bland annat om de olika typerna av ätstörningar, och att resurserna är otillräckl
•
Vad är ätstörningar?
Om ätstörningar
Gemensamt för personer med ätstörningar är att deras tankar på mat, ätande och vikt tar upp en väldigt stor del av deras liv3 samt en stark rädsla för att gå upp i vikt5. Vikten och kroppsformen är avgörande för hur man värderar sig själv.5
Ätstörningar kan drabba vem som helst och det syns inte utanpå vem som har en ätstörning. Man kan se helt frisk ut trots att man är svårt sjuk. De flesta med ätstörning är inte underviktiga.5 Ätstörning är vanligare hos kvinnor än hos män, men sannolikt finns ett mörkertal med män som har ätstörningsproblematik.7
En ätstörning kan komma gradvis under en längre tid och det kan vara svårt att själv inse och förstå att man är sjuk.3-4 De egna tankarna kan kännas sakliga och rimliga, men andra i den nära omgivningen kan märka att något är fel och bli oroliga.3
Vägen in i ätstörning kan se olika ut5, men ofta börjar det med att man vill gå ner i vikt8. Därefter kan flera olika saker bidra til