Hur många fjärilsarter
•
Det finns omkring 150 000 arter av fjärilar över hela världen, från de tropiska regnskogarna till tempererade ängar. När vi pratar om fjärilar tänker nog de flesta på dagfjärilar, som ofta är färggranna och där flera arter är välbekanta, som t.ex. citronfjäril och påfågelöga. Men dagfjärilarna utgör bara en bråkdel av alla arter. Av världens cirka 150 000 fjärilsarter är bara 12 % dagfjärilar. Majoriteten tillhör gruppen nattfjärilar. Hit hör t.ex. mätare, nattflyn, spinnare, svärmare, mott, vecklare och malar. Gemensamt för dom alla är att fjärilarna har två par vingar som är täckta av vingfjäll. Och att de genomgår en livscykel med fyra stadier; ägg, larv, puppa och fullbildad fjäril.
Fjärilar i Sverige
I Sverige finns det omkring 2 700 arter av fjärilar, vilket gör dem till en betydelsefull del av den svenska faunan. Fjärilarnas habitat sträcker sig från Skånes blomrika ängar till de arktiska landskapen i norra Lappland. Bland de mest kända arterna finner man apollofjärilen, s
•
Fjärilar
- Uppslagsordet ”Fjäril” leder hit. För simsättet, se Fjärilsim.
Fjärilar (Lepidoptera) är en ordning bland insekterna. Till ordningen räknas alla insekter med två par vingar, mer eller mindre täckta av små så kallade vingfjäll. Nästan alla arter har också sugande mundelar, ofta i form av en hoprullad snabel. Vissa primitiva fjärilar har käkar. Utöver de med vingar, finns några arter där åtminstone honan saknar vingar. Världens största fjäril till vingbredden är nattflyetThysania agrippina. Världens största fjäril till vingytan är herkulesspinnaren (Coscinocera hercules).[1]
Det vetenskapliga namnet är bildat av de gammalgrekiska orden lepis (fjäll) och pteron (vinge).[2]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Fjärilar har en smal kropp, breda vingar, långa antenner och stora ögon. Små arter har en vingspann av 4 mm och hos de största arterna är vingspannen 300 mm.[3]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]På grun
•
Ökad press på dagfjärilar – flera arter har försvunnit regionalt
Insekter som bin, fjärilar och skalbaggar är viktiga pollinatörer och många växter är helt beroende av dem. Dagfjärilarnas livsmiljöer har successivt minskat under 1900-talet genom omställningen till ett mer storskaligt jord- och skogsbruk. En stor del av de blomrika gräsmarker som är viktiga för dagfjärilarna har försvunnit. Bara en procent av ängarna och tio procent av naturbetesmarkerna finns kvar.
–Både forskning, data från Svensk Dagfjärilsövervakning och spontanrapportering till Artportalen bekräftar minskningen. Vissa har försvunnit från stora delar av sitt tidigare utbredningsområde och sju arter från fem eller fler län. Det handlar bland annat om apollofjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril, säger Mikael Svensson, miljöanalytiker vid SL