Hur många näringskedjor
•
Kretslopp och näringskedjor
Uppgift: Var trivs frön?
Dela in eleverna i mindre grupper om 4-5 stycken. Dela ut frön (en frösort till varje elevgrupp) av växter som vi människor äter, till exempel ärtor, majs, bönor eller alfa-alfa-frön.
Det är viktigt att det är frön som vi äter, eller frön från växter som vi äter. Det går bra att använda produkter (till exempel majs, bönor, ärtor) från närmaste livsmedelsaffär.
Steg 1
Det första eleverna får göra är att i grupper diskutera sig fram till vad det frö de fått behöver för att börja gro och växa.
Därefter kan läraren säga: ”Jag vill ha tre förslag från varje grupp.” Spalta så småningom upp förslagen på tavlan. Vatten, ljus, temperatur, (näring, jord och syre).
Ordna med hjälp av eleverna några av förslagen ovan i motsatser. ”Ljus, jaha, vad är motsatsen till ljus …”
- ljust-mörkt
- blött-torrt
- varmt-kallt
- (syrerikt-syrefattigt)
- (näringsrikt-näringsfattigt)
Steg 2
Nästa fråga till eleverna blir hur vi ska kunna göra ett rättv
•
3 Ekologi - Näringskedja
En näringskedja visar näringens transport genom ekosystemet. Den börjar alltid med en producent, vanligen en växt eller alg. Nästa steg är en växtätare, en primärkonsument. Växtätaren äts av en sekundärkonsument. Den kan i sin tur bli uppäten av en tertiärkonsument.
Exemplet nedan visar endast en av det närmast oändliga antalet varianter av näringskedjor som finns. Det är i själva verket många arter av djurplankton som äter av de tusentals arterna växtplankton. I nästa steg finns flera arter bardvalar som lever på djurplankton.
Näringskedja
Detta är ett exempel på en näringskedja med tre näringsnivåer. Kiselalgen (producent) utför fotosyntes, bildar näringsämnen och äts upp av krill (primärkonsument). Blåvalen (sekundärkonsument) äter krill och får på så sätt i sig näringsämnen och energi. Observera att pilarna symboliserar näringens väg i näringskedjan.
Näringsväv
Näringsväven beskriver hur en organism kan vara kopplad till flera andra a
•
Energi är nödvändigt för alla organismer. Genom fotosyntesen tillverkar växter druvsocker, som är en slags kemisk energi. Djur som äter växter omvandlar denna energi till annan energi som djuret behöver för att överleva. En del av energin bygger upp djurets kropp till exempel muskler och vävnader (kemisk energi). En del av energin används för att hålla kroppsvärmen (värmeenergi) och en del till att röra sig (rörelseenergi).
När djuret sedan i sin tur blir uppätet går dess lagrade energi (kemiska energi) vidare till nästa steg. I varje steg i näringskedjan går ungefär 10 % – 15 % av energin från fotosyntesen vidare. (I exemplet nedan utgår vi, för enkelhetens skull från att 10 % går vidare i varje led.)
Exempel: Solen lyser på en äng och 1000 kilo gräs växer upp. Allt detta gräs äts upp av kaniner.
- 10 % av all energi i gräset kommer att användas till att kaninerna växer eller lagrar energin som kroppsmassa. Detta är en form av kemisk energi.
- 90 % av energin från