Hur många pratar nynorsk

  • Språk i norge
  • Norska dialekter
  • Bokmål och nynorsk
  • hur många pratar nynorsk

    • •

    Språktipset – Den norska språksituationen

    13.9.2023

    TEXT: Niklas Ollila

    I Norge har man två skriftspråk eller målformer, som det korrektare heter, men inget normerat standardtalspråk. Vad innebär det här i praktiken? Hur vet man när man ska skriva vad? Vad lär sig barnen i skolan? Språktipset blickar västerut och allmänbildar oss kring norskan.

    Vill du istället lyssna på Språktipset?

    Vi gör Språktipset också i diskussionsform! På ungefär en kvart kan du lära dig mer om den norska språksituationen – är det ett enda kaos eller en demokratisk variation? Översättaren Niklas Ollila och kommunikatören Mia Henriksson vid CLL diskuterar.

     

    Den norska språksituationen – kaos eller demokratisk variation?

    För många svensktalande är norska kanske bara ett lite småroligt språk i ett grannland i väst, ett språk som det oftast går ganska bra att förstå även om enstaka uttryck eller ord eventuellt ibland leder till missförstånd. Till exempel betyder måle (’mäta’) in

    •

    Nynorska

    Nynorska (norska: nynorsk) är en av de två officiella målformer som tillsammans utgör det norska skriftspråket. Den andra målformen benämns bokmål.

    Före 1929 kallades nynorskan landsmål. Landsmålet blev ett jämställt, officiellt, sätt att skriva norska genom det så kallade Sidestillingsvedtaket, ett beslut av Stortinget1885. Nynorska blev ett alternativ till riksmålet, som skriftligen var nästan identisk med danska. Landsmål bytte namn till nynorska 1929 efter ytterligare ett beslut i Stortinget. Än i dag finns ingen ”riksnorska”, men bokmål är dominerande skriftspråk.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Nynorskan som skriftspråk utvecklades från mitten av 1800-talet. Språkpolitiskt fanns det vid denna tid ett behov av att återupprätta det norska språket, eftersom endast det danska skriftspråket hade använts under den långa dansk-norska unionstiden. FilologenIvar Aasen, bördig från Ørsta i Møre og Romsdal, drev tesen att ett genuint norskt språk had

    •

    Språket den 23 augusti Om den norska språkexperimentet och om middag på kvällen

    Aasentunet heter den gamla gården på Vestlandet, 30 mil norr om Bergen, där Ivar Aasen föddes 1813. Från hans tid finns bara ett litet enkelt uthus kvar numera, och gården har fått en djärv ny museumsbyggnad dit språkintresserade norrmän vallfärdar för att lära sej mer om nynorskan och dess skapare. Eiriek Helleve arbetar på muséet, och kan berätta hur det gick till när Ivar Aasen reste runt och samlade in dialekter som underlag till det nya skriftspråket på 1840-talet.
    Ivar Aasen var en vanlig bondson utan nån egentlig utbildning, men han hade läshuvud och hade fått möjlighet att studera på egen hand. Dåtidens diskussioner om ett nationellt språk engagerade honom – tankarna om att man, nu när den dansk-norska unionen var upplöst, borde införa ett mer rent norskt skriftspråk. Det skriftspråk som användes i landet, och som använts ända sen 1500-talet, var helt baserat på danska.