Kärnvapen hur många
•
Vi säger nej till kärnvapen!
FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för över 70 år sedan. Kärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten och vår planet. De humanitära konsekvenserna av ett nytt kärnvapenkrig går inte att överblicka. Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är därför viktigare än någonsin. FN-avtalet sätter press på kärnvapenstaterna och påminner dem om deras nedrustningslöften.
Vi har höjt våra röster mot kärnvapen under många år och flitigt debatterat frågan. Ett exempel är en debattartikel i januari 2021. I vårt remissvar till regeringens utredning skriver vi om vikten av att Sverige undertecknar och ratificerar kärnvapenkonventionen. Under sommaren 2019 meddelade regeringen att Sverige inte kommer att skriva und
•
Utforska världens kärnvapen
Under kalla kriget fanns det cirka 70 000 kärnvapen i världen. Sedan dess har antalet sjunkit år för år.
Det är främst stormakterna USA och Ryssland som står för minskningen. Nu stannar minskningen av och antalet operativa stridsspetsar ökar.
Här kan du själv se hur arsenalerna förändras.
Det finns strategiska kärnvapen. De har ofta lång räckvidd och laddningar på hundratals kiloton. De kan nå strategiska mål som militärbaser och större städer på andra kontinenter.
Det finns även icke-strategiska kärnvapen, så kallade slagfältskärnvapen, med lägre sprängverkan. De benämns även taktiska kärnvapen.
Atombomben ”Little Boy” som detonerade över Hiroshima 1945 var ett taktiskt kärnvapen med en laddning på 15 kiloton.
Så har antalet kärnvapen förändrats sedan 2005
Dra i spaken för att välja år
Laddar...
Se ländernas kärnvapen i januari 2024
Flera har en kärnvapentriad. Det är robotar och bomber i luften, på marken och till havs.
Källa: SIPRI
•
Risk för oreglerad kärnvapenupprustning
I februari 2023, nästan på dagen ett år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, sade president Vladimir Putin i ett tal fullt av anklagelser mot väst att ”de vill tillfoga oss en strategisk förlust och ta över våra kärnvapenanläggningar”.
Med detta som ursäkt meddelade han att Ryssland pausar det sista kvarvarande avtal som reglerar antalet kärnvapen med USA, det så kallade Nya startavtalet. Härmed passerades en gräns som riskerar att öppna dammluckorna mot en ny våg av oreglerad kapprustning av kärnvapen i världen.
Från rysk sida sägs visserligen att man tänker respektera de överenskomna antalen kärnvapen med mera i det pausade avtalet och det stämmer att det fortsatt gäller fram till i februari 2026. Problemet är bara att det nu inte längre finns möjlighet att kont