Hur långt reste
•
Hur långt söderut reste vikingarna?
Vikingarna var oerhört beresta och tillryggalade stora avstånd i jakten på skatter, nya landområden och berömmelse.
I söder fanns det vikingar till exempel i Bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel, där arkeologer har funnit nordisk runskrift från 800-talet inristad i marmorn i katedralen Hagia Sofia.
I Konstantinopel tjänstgjorde nordborna som livvakter åt den bysantinske kejsaren, och en del vikingar tycks av allt att döma ha nått ännu längre söderut, när de drog ut i krig för kejsaren.
Runt om i Skandinavien finns det flera runstenar som berättar om döda krigare, som stupat i Särkland – vikingarnas beteckning för områden som var muslimska. Vikingarna kan dock ha rest ännu längre söderut.
Historikerna vet att omkring sextio vikingaskepp åren 859–61 seglade in i Medelhavet genom att följa den spanska västkusten och korsa det smala Gibraltar sund, som skiljer Europa och Afrika åt.
•
Vad räknas som restid i jobbet?
Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I restiden inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
Regler och gränsdragning för vad som är restid
Om du behöver resa både före och efter din ordinarie arbetstid på grund av en tjänsteresa, ska båda tidsperioderna räknas ihop när du beräknar antalet restidstimmar. Om du reser på natten och din arbetsgivare har betalat sovplats på tåg eller båt under resan, så räknas tiden mellan klockan 22.00–8.00 dock inte som restid.
I vissa fall kan bil
•
Efter pandemin: Allt färre reser långt bort i världen
Resebarometern, Sveriges största resvaneundersökning, har sammanställt hur vi reste 2023, det första året helt utan pandemirestriktioner runt om i världen (undantaget Kina som behöll sina restriktioner till slutet av förra året).
Att resandet ökade jämfört med 2022 före var därför väntat. Men samtidigt visar Resebarometern att vi inte reser lika mycket som vi gjorde före pandemin.
En del reser inte alls
Uttryckt i siffror:
- Vi som är över 18 år och bor i Sverige gjorde förra året 17, miljoner resor.
- Det är en ökning med drygt en miljon jämfört med 2022.
- I genomsnitt gjordes 2,1 utlandsresor per person.
– Det låter mycket, men vi ser att en grupp svenskar göra många fler utlandsresor än så och att en stor grupp, nästan hälften av alla svenskar, gör inga alls, säger Hans Remvig, rese- och turismanalytiker på Resurs som gjort undersökningen tillsammans med försäkringsbolaget Europeiska ERV.
Kortare resor vanligast
Dry