Hur uppnår väte

•

Oktettregeln

Oktettregeln är en enkel regel som tillämpas i kemin. Den säger att atomer tenderar att kombineras på ett sådant sätt att varje atom innehåller åtta elektroner i sitt yttersta skal (undantag är väte och helium). På så sätt uppnår atomerna en ädelgasstruktur. När en atom har ädelgaskonfiguration är den stabilare än med vanliga elektronkonfigurationer. Regeln tillämpas på huvudgrupperna i det periodiska systemet och speciellt på kol-, kväve-, syre- och halogengrupperna.

Det är dock viktigt att minnas att det inte rör sig om en universell regel, utan en tumregel med ett antal undantag, av vilka det vanligaste torde vara att atomer som väte och helium även kan sträva efter att ha ett enda atomskal med två elektroner i.

Oktettregeln går ut på att kunna förklara hur elektronerna befinner sig inuti en atom. Elektronerna befinner sig i olika nivåer (K-skalet, L-skalet, M-skalet, och så vidare), men även i varje nivå finns det olika energinivåer. I K-skalet finns det

•

Väte – en liten men kraftfull atom

Vätgastekniken förväntas bli en stor och kraftfull balanserare av elsystemet i både lagring och prissättning. Var befinner vi oss med vätgasbaserad teknik just nu? Vilken roll kommer vätgas att spela i framtiden?

Vätgas dök upp i världen på ett mycket dramatiskt sätt, 379 000 år efter Big Bang. När den heta, täta plasman av protoner, elektroner och fotoner i universum började svalna och expandera, samlades elektroner och protoner för att bilda atomer, till exempel helium och väte. Det finns mer väte i universum än något annat grundämne, till och med i människan 10 procent av den totala vikten, eller så mycket som 7 kilo av massan hos en 70 kilo tung människa.

Vätgas diskuteras nu på ett aldrig tidigare skådat sätt. Vätgas kommer att revolutionera energiekonomin! Vätgasekonomin är på väg – är Finland redo? I grund och botten har vi alltid levt i en vätgasekonomi. Redan på 1970-talet såg man väte som en räddning under oljekrisen, men nu

•

Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning.

Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två.

I exemplet ovan med väte nedan har atomkärnorna en proton. Varje väteatom har en valenselektron. Dessa två elektroner går runt båda atomkärnorna. Det innebär att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom de har elektronerna gemensamt. K-skalet är fullt med två elektroner. Detta kallas molekylbindning.

När atomer har molekylbindning är det alltid bara valenselektronerna som berörs. I den organiska kemin binds alltid atomerna ihop med molekylbindning. Vanligtvis visas bindningarna med streck. Varje streck motsvaras av två valenselektroner d.v.s. en molekylbindning. Vätet har en valenselektron