Hur gallra rödbetor
•
Odla r철dbetor
?n 채r det inte f철r sent att s책 r철dbetor. Vill du dessutom kunna lagra dina r철dbetor g책r det bra att s책 fr철na 채nda fram i juli. R철dbetor v채xer snabbt under r채tt f철ruts채ttningar, de gillar n채mligen ett s책 j채mnt klimat som m철jligt b책de i jorden och luften.
Det finns r철da?r철dbetor?som kanske 채r de som vi oftast st철ter p책 men det finns ocks책 gula,?vita?och?polkaf채rgade r철dbetor. De kan ocks책 vara runda, avl책nga och plattrunda. En annan rolig sak 채r ocks책 att r철dbetans knottriga sm책 fr철n inneh책ller faktiskt inte bara ett fr철 utan flera fr철n.?R철dbetan 채r en fantastisk gr철nsak att s책.
N채r ska jag s책?
Ha inte f철r br책ttom att peta ner fr철na i jorden p책 v책ren, uts채tts de f철r frost kan plantorna g책 i blom och d책 ger de ingen sk철rd. N채r jorden v채l 철verstiger 8 grader kan du s책 fr철na 채nda in i juli om du vill sk철rda sent f철r att lagra. Det g책r 채ven bra att f철rodla r철dbetor f철r att peta ner f채rdiga sm책 plantor d채r det finns plats i gr철nsakslandet.
•
Så här ser små plantor av rödbetor ut som odlats i pluggar.
Att förgro rödbetor i pluggar eller småkrukor går alldeles utmärkt. Faktiskt är det så att jag ofta föredrar det framför direktsådd. Anledningen är att det är lättare att hålla efter sådden när den görs i en liten bytta, än att vattna, rensa och gallra långa rader på friland.
Rödbetsfröna består av många fröer. Ett frö kan ge fyra småplantor. Vid sådd på friland gallras extraplantorna bort och kan till exempel används som sallad. Men oftast kanske de hamnar på komposten. När jag sätter ut plantor som jag förgrott använder jag alla smålantorna och behöver därför inte sätta så många frön, det blir mer ekonomiskt. Jag behöver inte gallra.
Små plantor av betor kan sättas ut i tunnelväxthus eller växthus i slutet på sommaren/början på hösten och hinna ge en fin skörd av blad till sallad.
Också på friland ger sommarsådda betor fin skörd av blast. Dessa plantor fotograferades utomhus i september.
•
Odla rödbeta
Rödbetan, Beta vulgaris var. conditiva, är en av de mest kända medlemmarna i familjen amarantväxter, Amaranthaceae och har precis som mangold, sitt ursprung i den vildväxande strandbetan. Men rödbetan är betydligt yngre än mangolden. Inte förrän på 200-talet uppträder den vita och den röda betan i Italien. Romarna spred den över Europa och ända fram på 1500-talet kallades den "romersk beta". Två hundra år senare odlades inte bara vita, gula och röda betor, utan de nya, stora formerna, sockerbeta och foderbeta, som snabbt fick stor betydelse i lantbruket som föda åt djuren.
Rödbetan kan odlas på de flesta jordar, men undvik de styvaste lerjordarna och tillämpa minst 4-årigt växelbruk. Bäst trivs den i mullrika sand- och mojordar.
Näringsbehovet är måttligt och för kraftig kvävegödsling ger håriga, förvuxna och dåliga rötter. Men den får inte lida brist på kalium, så ge den gärna lite träaska (för mycket kan orsaka skorv om jorden har ett högt pH-värde) e