Hur stor är tunntarmens
•
Tunntarm
Tunntarmen, latin: intestinum tenue,[1] ingår i tarmpaketet tillsammans med tjocktarmen och ändtarmen.
Tunntarmen är normalt tre till fem meter lång hos människan. Dess huvudsakliga uppgift är att absorbera näringsämnen, mineraler och vitaminer och även lite vatten från tarminnehållet.[2]Galla utsöndras till tolvfingertarmen från gallblåsan.[3]Levern, bukspottkörteln och gallblåsan påskyndar matnedbrytningen genom att utsöndra enzymer.[4]
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Tunntarmen är matsmältningskanalens längsta del. Hos döda individer blir den längre, då musklerna inte längre är sammandragna. Tunntarmen delas upp i tolvfingertarmen (duodenum), tomtarmen (jejunum) och krumtarmen (ileum). Tunntarmen börjar vid den nedre magmunnen i magsäcken och slutar samt mynnar ut i tjocktarmen, där blindtarmen övergår till tjocktarmen. Tunntarmen rör sig fritt i bukhålan, överallt förutom den del som kallas tolvfingertarmen. Tarmen fäster med hjälp
•
Magtarmkanalen mindre än tidigare trott
– Vi blev förvånade, vi trodde att tarmytan skulle vara mindre än de 200 kvadratmeter man tidigare trott, men att den var så liten som 30 kvadrat trodde vi inte, säger professor Lars Fändriks vid Sahlgrenska akademien till SVT Västnytt.
I själva verket är magtarmkanalens insida bara stor som ett rum och kök.
Viktig information vid läkemedelsdosering
Den nya upptäckten gjordes eftersom tarmsystemet är viktigt att ha grundlig kunskap om för forskare som vill lära sig mer om bland annat diabetes.
Att tarmarnas yta är nästan tio gånger mindre än vad man tidigare trott kan få konsekvenser när det gäller bland annat läkemedelsdosering och för att förstå hur man skyddar sig från att tarmbakterier tar sig in i blodet.
Som en halv badmintonplan
Tunntarmens yta är veckad i minimal veck och insidan är skrovlig, på så sätt kan den oerhörda arealen få plats inne i människokroppen. Enligt de nya beräkningarna är dess yta på 30 kvadratmeter medan grov
•
Av kolhydraterna vi äter blir det så småningom glukos som är en typ av socker. Det ger energi till alla kroppens celler - muskler, hjärna och så vidare. För att vi alltid ska ha reserver av energi finns det energiförråd runt om i kroppen, till exempel i form av fettlager på olika ställen i kroppen och i form av glykogenlager i lever och muskler.
Man brukar skilja på snabba och långsamma kolhydrater. De snabba kolhydraterna kan kroppen ta upp snabbt och skicka ut i blodet som energi till cellerna. De långsamma tar det lite längre tid för kroppen att dela upp i smådelar som kan tas upp till blodet, och du håller dig därför mätt längre när du har ätit dem.
Tips! Har du ont i huvudet och mår illa kan det bero på att du behöver äta eller dricka vatten. När du växer och tränar mycket är det också viktigt att fylla på dina energiförråd regelbundet. Ett mellanmål är bra en stund innan träningen. Du behöver också fylla på med energi även efter att du har tränat.