Hur anpassar sig hjärtat
•
Pulspalpation, pulsmätning - Översikt
Hjärtfrekvensen styrs av det autonoma nervsystemet, sympatikus och parasympatikus. Sympatikus ökar hjärtfrekvensen och parasympatikus sänker, via vagusnerven, frekvensen. Impulsen startar normalt i sinusknutan i höger förmak och fortleds sedan genom retledningssystemet ut i hjärtmuskeln som stimuleras till att dra ihop sig och pumpa ut blodet i kroppens artärer.
Den normala hjärtfrekvensen hos vuxna är mellan 50-100 slag/minut. En frekvens under 50 slag/minut kallas bradykardi och över 100 slag/minut kallas takykardi. Orsaken till bradykardi kan till exempel vara förgiftningar, syrebrist eller nedkylning. Feber, fysisk ansträngning, smärta och stor vätskeförlust eller blödning kan ge takykardi.
Pulsfrekvensen varierar också normalt över dygnet. Vid sömn är pulsen lägre än under vakenhet.
Hjärtrytmen är normalt regelbu
•
Hjärtat kan ha dold förmåga att reparera sig självt
– Resultaten tyder på att det kan finnas en dold nyckel för att kickstarta hjärtats egen reparationsmekanism, säger Olaf Bergmann, senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.
Mekanismen bakom effekten är fortfarande okänd och det finns ännu ingen hypotes som kan förklara den.
– Det är svårt att säga. I befintliga data kan vi inte hitta någon förklaring till effekten, men vi kommer nu att fortsätta studera den här processen på cellulär och molekylär nivå, säger Olaf Bergmann.
Resultaten öppnar för möjligheten att utveckla nya behandlingar för patienter med allvarliga hjärtsjukdomar som stimulerar hjärtats förmåga att reparera sig självt efter skador. På så vis skulle patienterna inte enbart behöva förlita sig på hjärttransplantationer eller andra typer av långvarigt mekaniskt stöd.
– Detta ger visst hopp om att återhämtningen efter en hjärtinci
•
Konditionsträning påverkar framför allt hjärtat och de muskler man använder. Däremot påverkas inte lungornas kapacitet, som redan är väldigt hög och i normala fall inte begränsar prestationen.
Hjärtat påverkas på så sätt att dess förmåga att pumpa ut blod och därmed syre till musklerna förbättras. Den maximala hjärtfrekvensen påverkas inte nämnvärt av träning, däremot ökar mängden blod per hjärtslag (slagvolym). Det gör att hjärtminutvolymen (mängden blod som hjärtat pumpar ut per minut) ökar och därmed även den maximala syreupptagningen. Det innebär också att vid en given intensitet blir pulsen lägre och träningen lättare, eftersom den relativa belastningen blir lägre. Träning ger även en ökad blodvolym, men samtidigt får man fler röda blodkroppar – så koncentrationen förändras inte.
Musklerna anpassar sig till träning genom att öka mängden mitokondrier – de enheter i cellen som står för den huvudsakliga energiproduktionen. Antalet kapillärer (små blodkärl) ökar också. Därmed anv