Hur gör man sodium
•
Att pussla ihop ett salt
Vanligt salt – koksalt – är uppbyggt av natriumjoner och kloridjoner. Det kemiska namnet är natriumklorid. Med kemiska beteckningar skrivs det så här: NaCl. Den kemiska formeln visar att det är lika många positiva joner som negativa joner. Förhållandet mellan dem är “ett till ett”.
Här är ett annat salt, som innehåller magnesiumjoner och kloridjoner: magnesiumklorid. Det har precis dubbelt så många kloridjoner som magnesiumjoner, alltså förhållandet “ett till två”. Den kemiska formeln för magnesiumklorid är MgCl2. Aluminiumklorid är också ett salt, med den kemiska formeln AlCl3. För varje aluminiumjon går det tre kloridjoner.
Vad är det som avgör hur många joner som behövs av varje sort för att bilda de här föreningarna? Jo, det har att göra med jonernas laddning. För att en jonförening ska bildas, måste det finnas lika många plusladdningar som minusladdningar. Natriumjoner och kloridjoner har laddningarna plus ett respektive minus ett. Det räc
•
Natriumklorid
Natriumklorid, koksalt eller (vardagligt) enbart salt[1] är ett kemiskt salt med formelnNaCl.
Natriumklorid är det vanligaste saltet att använda vid matlagning,[2] där saltet bidrar till sälta. Det förekommer vidare rikligt i naturen; natriumklorid utvinns ur saltgruvor eller genom evaporering (avdunstning) av havsvatten.
Natrium och klor reagerar lätt med varandra eftersom natrium har en och klor har sju valenselektroner och de båda, enligt oktettregeln, vill få hela sina yttre skal fyllda. Natriumatomer avger då sina yttersta elektroner, vilken sedan upptas av kloratomer. Dessa atomer bildar då joner (envärt positiva respektive envärt negativa), vilka av den elektrostatiska attraktionen dem emellan bildar en jonförening, en saltkristall.
Natriumklorid som används i matlagningen är i Sverige oftast berikat med bland annat saltet kaliumjodid (KI), för att utgöra en extra jodkälla. Brist på jod kan leda till sjukdomstillståndet struma. Det får äve
•
Natrium
- Uppslagsordet ”Na” leder hit. För andra betydelser, se NA.
| Natrium | |||||||||||||||
Emissionsspektrum | |||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||
| Relativ atommassa | 22,98976928(2)[1][2]u | ||||||||||||||
| Utseende | Silvervit | ||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||
| Densitet vid r.t. | 0,968 g/cm3 | ||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||
| Smältpunkt | 370,944 K (97,794 °C) | ||||||||||||||
| Kokpunkt | 1 156,09 K (882,94 °C) | ||||||||||||||
| Kritisk punkt | 2 573 K (2 299,85 °C) 35 MPa (extrapolerad) | ||||||||||||||
| Molvolym | 23,78 × 10−6m³/mol | ||||||||||||||
| Smältvärme | 2,6[3]kJ/mol | ||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 97,42 kJ/mol | ||||||||||||||
| Specifik värmekapacitet | 1 230 J/(kg × K) | ||||||||||||||
| Molär värmekapacitet | 28,23 J/(mol × K) | ||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||
| Atomradie | 186 pm | ||||||||||||||
| Kovalent radie | 157,2 pm | ||||||||||||||
| van der Waalsradie | 227 pm | ||||||||||||||
| Elektronaffinitet | 52,8 kJ/mol | ||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 495,8 kJ/mol Andra: 4 562 kJ/mol Tredje: 6 910,3 kJ/mol Fjär | ||||||||||||||