Hur går uppbyggnaden
•
Den svenska välfärden
Kategori
Bild: SO-rummet.se
Det svenska välfärdssystemet kan liknas vid ett socialt skyddsnät som ska se till att medborgarnas levnadsförhållanden når upp till en viss standard.
I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerar. Här presenteras välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Vi kommer också titta närmare på föräldraförsäkringen, barn- och studiebidrag, A-kassa, sjukvårdssystemet och pensionssystemet.
Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.
Vad är ett välfärdssamhälle?
Begreppet välfärd kan ha många olika betydelser. När vi talar om det i ett samhällsperspektiv menar vi i regel välfärdssamhälle. Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhället.
I det här avsnittet förklaras hur • Kategori Bild: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser de statsråd som ska sitta i regeringen. Avsnittet handlar om den svenska statens uppbyggnad och funktion. Vi ska titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag samt var olika beslut fattas. Även regionerna och kommunerna lyfts fram. Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten. Med staten menas här den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. Den svenska staten kan sägas bestå av en rad olika personer och instanser (enheter). Avsnittet handlar om den svenska statens uppbyggnad och funktion. Vi ska titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag samt var olika beslut fattas. Även regionerna och kommunerna lyfts fram. Koppling till kurs- och ämnespla • Hos vissa trädslag har kärnveden en mörkare färgton än splintveden, till exempel hos furu, lärk och ek. Hos andra trädslag skiljer sig inte kärnvedens färgnyans från splintvedens, till exempel hos gran och silvergran. Kärnved hos trädslag med mörk kärna har i regel bättre beständighet mot mikrobiell nedbrytning än kärnved hos trädslag med ljus kärna. Trots att det i vissa trädslag inte kan ses någon färgskillnad i veden finns det förekomst av kärnved som även den är mer beständig än splintveden. I det levande trädets kärnved ligger fuktkvoten mellan 30 % och 50 %. I splintveden ökar fuktkvoten från cirka 50 % vid kärngränsen till 160 % ute vid barken. Cellerna i kärnan
Sveriges politiska system - så styrs Sverige
Vad är staten?
Stammens uppbyggnad
Kärnved och splintved
Bild 1. Furu- och grankärna.
Bild 2. Tallens uppbyggnad.