Hur kan lärarna


  • Vad är lärarna bra på idag och hur kan denna praktik bli ännu bättre?
  • Utmaningen Hur kan förbättringen av undervisningen bli en gemensam angelägenhet för lärare och elever?
  • Resultaten indikerar en tydlig potential med elevers delaktighet i skolförbättringsarbete samtidigt som det behövs en förändring av lärares.
  • hur kan lärarna
  • Hur kan lärare och specialpedagoger/speciallärare samarbeta för att skapa mer inkluderande miljöer?

    Skrivet 2021-02-22 07:57 av Claes Nilholm | 0 kommentarer

    Frågan i rubriken var utgångspunkten för en forskningsöversikt genomförd av David Paulsrud vid Uppsala Universitet (se referens och länk till artikeln nedan). Utifrån vad vi vet om svensk specialpedagogik är svaret på frågan i rubriken mycket betydelsefullt.

    Det har nämligen visat sig att lärare upplever att de inte får tillgång till det stöd de skulle önska samtidigt som en hel del pekar på att ett sådant stöd är avgörande för att inkluderande skolmiljöer ska kunna skapas.

    Ett annat sätt att uttrycka detta är att konstatera att det systemtänkande som åtminstone fram till nyligen genomsyrat tänkandet kring specialpedagogik i svensk skola inte varit helt lätt att realisera i skolans verksamhet (se länk till tidigare blogg nedan).

    Systemtänkandet innebär att skolsvårigheter ska åtgärdas på organisations- grupp och individniv

    Stora brister i skolan – så kan lärarna bli bättre

    Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt bättre.

    I en ny rapport har forskare vid Linköpings universitet sammanställt observationer från 700 lektioner på 30 grundskolor för att se hur undervisningen är utformad. Studierna har gjorts i samarbete med fristående skolexperter.

    Forskarna undersökte några faktorer som bäddar för ett framgångsrikt lärande, enligt tidigare forskning.

    De tittade till exempel på om eleverna fick veta målet med lektionen och om lärarna följde upp att eleverna hade förstått vad de skulle lära sig. De u

    Så skapar du goda relationer till eleverna

    Brophy, J. E., & Good, T. L. (1974). Teacher-student relationships: Causes and consequences. New York, NY: Holt, Rinehart and Winston.

    Christenson, S.L., Reschly, A.L. & Wylie, C. (2012). Handbook of Research on Student Engagement. Boston, MA: Springer US.

    Cornelius-White, J. (2007). Learner-Centered Teacher-Student Relationships Are Effective: A Meta-Analysis. Review of Educational Research, 77(1), 113– 143.

    Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

    Dahlkwist, M. (2021). Att bygga och vårda relationer. I M. Karlberg & M. Samuelsson (Red.). Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

    Frelin, Anneli (2012): Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

    Hamre, B. K., & Pianta, R. C. (2006). Student–teacher relationships. I