Hur vanligt är främre
•
Knäledens är en av våra mest skadedrabbade leder i kroppen. Knäleden utsätts dagligen av extrema påfrestningar och bär upp helakroppens vikt. Knäleden är en sk gångjärnsled och är enaxlad. Knäledens ben struktur utgörs av tre ben som möts mitt i knäleden. Lårbenet (femur) är kroppens största ben som möte skenben (tibia) och vadben (fibula) mitt i knäleden.
Knäledens benstruktur i knät är täckta med skyddande ledbrosk. Ledbrosket tillåter och förenklar glidningen av benen i knäleden och möjliggör rörelsen/böj och sträck i knäleden.
Det främre korsbandet utgör en väsentlig del av knäledens stabilitet och förbinder lårbenet med underbenen mitt i knäleden.
Det främre korsbandet ageras som ett stabilt snöre som förbinder knäleden och bidrar till effektivt ledstabilitet. Det främre korsbandet samverkar i knäleden med det bakre korsbandet. Både det främre korsbandet och det bakre korsbandet är placerade som ett X mitt i knäleden. Det främre korsbandet bidrar med knäledsstabilitet o
•
Allmänt om korsbandskador
Läs gärna översikten på 1177 om vad en korsbandsskada är, symptom och behandling här (öppnas i ett nytt fönster):
Sjukvårdsupplysningen
Indikationer för operation av korsbandsskador
Bakgrund
Stabiliteten i ett knä är både beroende av det främre och bakre korsbandet, samt av det inre och yttre ledbandet. Främre korsbandets funktion i ett knä är både mekanisk och proprioceptiv (förmåga att kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position). Antalet fall av främre korsbandsskador är avsevärt högre än bakre korsbandsskador (minst 100:1). En stor del av de främre korsbandsskadorna uppstår inom idrotts- eller motionsaktiviteter. Skadan uppstår i regel i samband med ett rotationsvåld mot knäet. Vi kommer i denna text huvudsakligen att beröra behandling av främre
•
Mer än hälften av alla operationer av främre korsbandet kan undvikas
I Sverige inträffar årligen knappt 5 000 knäskador med främre korsbandsruptur, främst hos unga idrottsaktiva personer. En obehandlad främre korsbandsskada kan leda till ostadighet och vikningar i knäet. På längre sikt utvecklar många av dessa patienter knäartros redan i tidig ålder. Patienterna behandlas oftast med kirurgisk rekonstruktion, där det trasiga korsbandet ersätts med en sena som hämtas från den egna kroppen. Efter operationen bör patienten genomgå rehabilitering under 6–12 månader innan återgång i samma aktivitet som före skadan kan återupptas.
Det finns bortåt 10 000 vetenskapliga publikationer om främre korsbandet, men inga har visat att kirurgisk rekonstruktion ger bättre resultat än enbart rehabilitering. Trots detta görs 3 000 främre korsbandsrekonstruktioner årligen i Sverige. I USA opereras de flesta omgående: 200 000 varje år till en kostnad av över 3 miljarder dollar.