Hur många vågkraftverk
•
Haven täcker cirka 70 procent av jordens yta, och ungefär tre fjärdedelar av solenergin tas emot av världshaven. Förutom att värma upp havsytan omsätts solstrålningen i vindar. Vindarnas rörelseenergi överförs till vattnet när vinden bromsas upp mot havets yta. Det sker genom den friktion som uppstår och genom tryckvariationer i vinden. Solstrålningens energi koncentreras och lagras i haven.
Vågenergi är mer komprimerad än andra förnybara energikällor och ger ofta 15-20 gånger mer tillgänglig energi per kvadratmeter än både vind och sol. Jämfört med vind är vågor ”trögare”. Förändringar i frekvens och höjd hos vågorna är mindre än förändringar hos vinden, och de inträffar inte lika ofta.
– När man tittar på möjliga förnybara bränslen får man inte stirra sig blind på energiinnehållet. Man måste också se till utnyttjandetiden. Det går ju inte att få ut energi ur vinden när det är stiltje, säger Anneli Jakobsson vid Avdelningen för energiteknik, Statens energimyndi
•
Vågkraftverk
Vågkraftverk är kraftverk som använder vågornas rörelser som energikälla för elproduktion. Denna artikel behandlar endast olika vågkraftverk och dess specifika tekniska lösningar. För mer information om fysiken för havsvågor, miljöpåverkan och vågkraft i allmänhet se Vågkraft.
En mängd olika lösningar på hur ett vågkraftverk ska konstrueras har föreslagits och idag finns det runt 40 olika system för att hantera omvandlingen av vågenergi till elektricitet.[1] De kan grupperas efter horisontell storlek och orientering eller efter placering (vid strandlinjen, nära land eller ute till havs, över eller under vattenytan) och efter hur energiutvinningen ur vågorna sker. I den här artikeln har typ av energikonvertering valts som klassificeringsmetod. De vågkraftstyper som kommer att beröras är de som bygger på följande principer: oscillerande vattenpelare, vattentransportsystem och system med oscillerande kroppar. Det finns ytterligare vågkraftstyper som inte går att k
•
Vågkraft kan ge mer energi än sol och vind
Det finns en oerhörd kraft i havsvågor – men den är inte helt lätt att tämja. Ända sedan 1700-talet har människan försökt utnyttja vågkraft men ännu inte lyckats fullt ut i stor skala. Själva styrkan i kraften är en av flera utmaningar.
Vågkraftsforskaren Jens Engström har precis kommit hem från universitetet i Plymouth i Storbritannien där han följt experiment i deras Ocean Basin, en testbassäng som kan simulera vågor och strömmar.
– Vi gör småskaliga experiment där vi bygger vågkraftverk i skala ett till tio och testar olika tekniker för att absorbera så mycket energi som möjligt. Det är billigare och enklare än att utföra det i havet, säger Jens Engström.
Här i Sverige driver han och hans kollegor vid Uppsala universitet en testanläggning på