Hur bodde trälar
•
Träl
En träl (fornnordiskaþræl eller þræll, troligen ursprungligen betydande ungefär 'springpojke') var en slav under nordisk järnålder och medeltid. Termen avsåg ursprungligen endast män; den kvinnliga motsvarigheten hette ambátt (troligen av galliskt latinsambactus, 'tjänare'). Det juridiska och sociala tillstånd de levde under kallades träldom och var en form av slaveri.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Alla mer detaljerade källor som finns om träldomen stammar från medeltiden, då fenomenet var på tillbakagång, vilket gör det svårt att uttala sig om hur systemet såg ut under tidigare år.[1] Speciellt är det svårt att avgöra exakt vilken status någon som tidigare benämns som "þræl" eller "ambátt" hade; orden i sig implicerar inte ofrihet och det är möjligt att deras betydelse ändrats.[2] Det finns dock tydliga tecken på att slaveri förekom under järnåldern: den arabiske köpmannen Ibn Fadlan har beskrivit hur nordbor handlade med slavar och även offr
•
En träl saknade människovärde och behandlades som boskap, även om det fanns möjligheter för trälar att bli arbetsledare och tjäna ihop medel till sitt egna friköp.
Trälen Tunne sägs i början av 520-talet ha lett ett stort träluppror mot sveakungen Egil. När Tunne förlorade sin upphöjda position som skatteväktare hos Egils far flydde han och startade ett uppror där självaste kung Egil tvingades fly till Danmark, enligt Snorre Sturlassons sagor.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog, författare och chefredaktör för tidningen Populär Arkeologi. Han är aktuell med boken Sveriges långa historia: Människor, makt och gudar under 14000 år.
Trälar fanns redan 4000 år före vår tidräkning. Arkeologiska fynd av människooffer visar på ett hierarkiskt samhälle där det bör ha funnits trälar. Efterfrågan på metaller i Norden från 1700 före vår tidräkning kickstartade en långväga handel med trälar. Handeln med trälar var v
•
Gårdens människor
För de flesta människor under järnålder utgjorde gården världens centrum. Nästan alla hade anknytning till en gård på något sätt. Det betyder inte att alla människor var självägande bönder med sin egen bondgård. Tvärtom var samhället skiktat och hierarkiskt, vilket avspeglades i hushållet på gården där ofria kvinnor och män kunde ingå, trälar.
Gårdens viktigaste nyckel ledde till förråd och visthusbodar. Den bars av husfrun i en kedja på dräkten och visade hennes ställning. Nyckeln finns i utställningen Vikingar.
På en och samma gård kunde det finnas ganska många människor, inte minst eftersom man ofta bodde flera generationer tillsammans. Kanske fanns det också fosterbarn på gården. I alla fall under vikingatid verkar man ha knutit band mellan släkter genom att låta andra familjer uppfostra ens barn. Det verkar också som att en man under vikingatid kunde ha barn med flera kvinnor som han levde med (frillor), och att de barnen också kan ha haft vissa arvsrätter