Hur ser en vätgasmolekyl

•

I artikeln om atomer har du lärt dig om hur i stort sett all materia byggs upp av atomer. Men vanligtvis är det inte fria atomer som bygger upp materien utan grupper av atomer som kallas för molekyler.

Varje molekyl innehåller minst två atomer (men kan innehålla upp till flera miljarder stycken). Och eftersom varje atom är så försvinnande liten, är molekyler vanligtvis också väldigt små. Det går alltså sällan urskilja enskilda molekyler i ett ämne utan kraftiga elektronmikroskop.

Låt oss titta på några exempel på ämnen som byggs upp av molekyler. Ett mycket enkelt sådant ämne är vätgas som förr användes i luftskepp eftersom det är en väldigt lätt gas (detta slutade man dock med eftersom det visade sig att gasen också är mycket explosiv). Vätgasmolekylerna består av väteatomer som sitter ihop två och två.

Ett annat exempel är vatten, som består av vattenmolekyler. Varje sådan molekyl innehåller en syreatom och två väteatomer som sitter ihop i en Musse Pigg-liknande formation.

•

Väte

För andra betydelser, se Väte (olika betydelser).

Väte

Lila glöd i sitt plasmatillstånd

Emissionsspektrum

Generella egenskaper

Relativ atommassa

1,008 (1,00784–1,00811)^[1]^[2]u

Utseende

Färglös i gasform

Allotroper

Diväte (H₂)

Fysikaliska egenskaper

Densitet

0,08988^[3] g/dm³(0 °C; 101,325 kPa)

– flytande, vid smältpunkten

70 g/dm³ (fast: 76,3 g/dm³)

– flytande, vid kokpunkten

70,99 g/dm³

Aggregationstillstånd

Gas

Smältpunkt

13,99 K (−259,16 °C)

Kokpunkt

20,271 K (−252,879 °C)

Trippelpunkt

13,8033 K (−259,3467 °C)
7,041 kPa

Kritisk punkt

32,938 K (−240,212 °C)
1,2858 MPa

Molvolym

22,42 × 10⁻³m³/mol

Smältvärme

0,05868 kJ/mol

Ångbildningsvärme

0,44936 kJ/mol

Specifik värmekapacitet

14 304 J/(kg × K)

Molär värmekapacitet

28,836 J/(mol × K)

Tr. (Pa)	1	10	100	1 k	10 k	100 k
Te. (K)	15	20

Atomära egenskaper

Atomradie

•

Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning.

Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två.

I exemplet ovan med väte nedan har atomkärnorna en proton. Varje väteatom har en valenselektron. Dessa två elektroner går runt båda atomkärnorna. Det innebär att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom de har elektronerna gemensamt. K-skalet är fullt med två elektroner. Detta kallas molekylbindning.

När atomer har molekylbindning är det alltid bara valenselektronerna som berörs. I den organiska kemin binds alltid atomerna ihop med molekylbindning. Vanligtvis visas bindningarna med streck. Varje streck motsvaras av två valenselektroner d.v.s. en molekylbindning. Vätet har en valenselektron