Hur ser en kåta
•
Kåtan
Samernas traditionella bostad är kåtan. Kåtor har även använts som förråd, skola eller bostad för getter och ibland för kor, men även för att röka kött och fisk. En kåta kan ha olika konstruktion, exempelvis bågstångs-, klykstångs-, ås- eller timmerkåtor. De kan också vara byggda med olika material som exempelvis trä, granris, torv, näver, skinn, tältduk eller timmer. Grundformen är oftast rund eller oval. Gemensamt är att de har en eldstad centralt placerad i mitten och en rököppning i taket. Kåtor kan vara stationära eller flyttbara.
Kåtan kan ses som tidsdokument som speglar rådande mode vad gäller både material och inredning. Från början av 1900-talet ersattes den öppna elden ibland av en kamin eller mindre spis med rökrör. I samband med detta brukade man sätta in fönster för att ersätta ljuset från den öppna elden. Det blev också vanligt att lägga in brädgolv i kåtan, då slapp man risa golvet och det blev enklare att hålla rent. I senare tid har moderna material so
•
Kåta
- För tältkåta till friluftsliv, se tält.
Kåta (nordsamiskagoahti, lulesamiskagoahte eller gábma, pitesamiskagåhte, umesamiskagåhtie och sydsamiskagåetie) är den traditionella samiska bostaden.
Ordets kåtas historia på olika språk
[redigera | redigera wikitext]Ordet kåta användes i äldre svenska, numera inte längre använt, om liten, oansenlig byggnad använd såsom bostad, koja, hydda. (Se SAOB,not1)
Ordets etymologi enligt SAOB ger olika former i europeiska språk norska kote, nyisländska kota, mellantyska. kot(t)e, kate, även som fornsvenska. kot-(i sammansättningar kotkarl), äldre danska. och danska dialekter kaad, norska kott, isländska., mellantyska och holländska kot, fornengelska och engelska cot, fornfranska cote; jämför även finska kota, lapska goatte; samtliga med betydelsen: hydda, koja och dylikt; ordet är av omtvistat ursprung.[1]
Samiska kåtor
[redigera | redigera wikitext]Det finns såväl flyttbara som stationära kåtor
•
Här är kåtans historia
2010 beslutar sig Anita Gimvall för att renovera kåtan till en modernare byggnad.
2011 kommer det in en anonym anmälan till Länsstyrelsen i Västerbotten. Länsstyrelsen inspekterar platsen och menar att det inte finns någon dokumentation om en tidigare byggnad på platsen och att Anita Gimvalls byggnad räknas som ett nybygge på ett naturreservat med strandskydd. Anita Gimvall åläggs därför att ta bort byggnaden och återställa platsen till ursprungligt skick.
2017 besöker Länsstyrelsen platsen igen och finner då en ny byggnad på platsen. En mer kåtaliknande sådan. Anita Gimvall menar att hon återställt platsen med en byggnad som mer liknar den ursprungliga kåtan och att hon därmed återställt platsen enligt länsstyrelsens åläggande. Länsstyrelsen i Västerbotten besöker platsen igen och menar då att den tidigare byggnaden antingen ersatts av en ny kåtaliknande byggnad eller täckts över med presenning, hönsnät och torv.
I augusti 2017 skriver Länsstyrels