Hur ser bindväv ut
•
Fascia och fasciaklinikerna
Fascia är kroppens nätverk av bindväv. Forskning kring fascia har bidragit till bredare förståelse av kroppsfunktionen och vår syn på smärta. Vad är egentlige fascia? Det är en oändlig bindväv som finns runt köttbiten. Den ser ut som en tunn hinna var elasticitet bidrar till kroppens välmående. Vävnaden har varken en början eller ett slut och omsluter muskler, celler, organ och skelett.
För dig som gärna vill hålla kroppen igång och förebygga problem finns fasciaklinikerna. De erbjuder en skonsam behandling i enlighet med senaste forskning kring fascia och hur den fungerar. Specialisterna i klinikerna behandlar även rygg-, och nackproblem, tennisarmbåge och andra typer av besvär som är ganska vanliga.
Hur har kunskapen kring fascia förändrat våra liv? Framför allt har forskning visat att vävnaden bidrar till lindring av smärta. Ifall du slår foten är det fascian
•
Vad är Fascia? Bindväv i ett nätverk utan början och slut
Upptäckten av att fascian, ett omslutande nätverk av bindväv, har en större betydelse för vår hälsa än vi tidigare trott, öppnar upp för nya sätt att se på värk och smärta.
Vad är fascia?
En liknelse är att varenda del i kroppen är omsluten av tunna påsar, bindväven. Dessa påsar sitter i sin tur ihop med varandra och detta heltäckande nätverk är kroppens grundstomme och håller alla delar på plats.
Fascian har en vital betydelse för minsta muskelrörelse, men arbetar även när vi är stilla, då t.ex. immunförsvaret använder nätverket för att hålla oss friska. Dessutom agerar fascian för att minska smärta vid en olycka. Om du t.ex. slår i foten kompenserar kroppen med hjälp av fascian så att en del av smällen tas av knät, av låret och ibland även höft och ländrygg. Kompensationen och insikten att allt sitter ihop blir extra intressant när man ser till vad som händer vid låsningar och inflammation i fascian.
•
Frågor om hur kroppen funkar
Hur hänger radon och rökning ihop?
Fråga: Är radon farligt om ingen i familjen röker? /Johan
Svar: Exponering för radon i bostäder ökar risken för lungcancer, både hos rökare och icke-rökare. Den absoluta riskökningen är störst hos rökare, bland annat eftersom bakgrundsrisken är högre i denna grupp. Även exponering för miljötobaksrök, så kallad passiv rökning, ökar risken för lungcancer. Det är dock oklart om passiv rökning samverkar med radonexponering vid uppkomst av lungcancer hos icke-rökare, främst på grund av allt för få studier.
I avsaknad av säkra underlag om motsatsen måste radonexponering anses vara en riskfaktor för lungcancer, även hos icke-rökare som inte utsätts för miljötobaksrök. I vårt land är radon i bostäder den näst viktigaste orsaken till lungcancer, efter rökning, och beräknas orsaka cirka 500 lungcancerfall årligen, varav huvuddelen hos rökare.
/ Göran Pershagen, professor i miljömedicin (april 2024)